Lägga jord i fokus

Jord i fokus

Jordens största klassrum - skolträdgården.

Trädgård och natur är en verklig och idag mycket viktig inlärningsplattform. Det finns ett stort potential i att använda denna "plattform" som undervisningsbas för att lära moderna och "upplevelse-inriktade" barn och unga om sinnen och naturen ur ett gastronomiskt perspektiv.

För mig låter det för bra för att vara sant ! Men faktum är att det är verklighet i bland annat Danmark. Krogerup i Danmark är en fysisk välfungerande plats - ett naturcenter med namnet "Haver til maver".

Läs mera och se fantastiska bilder från platsen: Klicka här - en länk till deras blogg och hemsida. Fina och inspirerande bilder och läsning väntar!

Under konferensen i Oslo, 6-7 november kommer projektet att lyftas fram, projektledare Camilla Roed Otter kommer att berätta om detta inspirerande arbete!

Under konferensens studiebesök till Geitmyra den 5 november förläggs endel av besöket till Geitmyra Skolehage - där man likväl som i Danmark lyfter möjligheten med att lära gastronomins grunder genom trädgården. Det är en god åtgärd att väcka förståelse för matens ursprung, naturen och  återta respekten och förståelsen för vår föda.

Under denna del av studiebesök kommer vi att föra en diskussion ledd av experter inom området. Från Danmark Aalborg Universitet, professor Niels Heine Kristensen, ledare för den norska skolehagen Tore Faller och från USA, Kalifornien  Zenobia Barlow grundaren av "Center for Ecoliteracy"  - som bygger på ekologisk intelligens och inriktning på en hållbart utveckling genom inlärning. Zenobia Barlow håller ett inlägg i konferensens plenum. Se programmet 6-7 november här.

Temat med skolehager, skolträdgård - om att arbeta med att förmedla kunskaper från "jord till bord", är ingen nyhet historiskt sett.  Däremot är kunskapen eventuellt i risk att bli bortglömd! Det är hög tid att lägga fokus på att bredda perspektivet på mat - matens ursprung, jorden där den kommer ifrån.

Ny nordisk mat strävar till att etablera ett nätverk av människor som arbetar med, har erfarenhet, kunskap och intresse i frågan. Studiebesöket och diskussionstillfället där kommer att bli en uppstart till detta nätverk. Är du redan nu intresserad av frågan och vill anmäla dig som en länk i detta nätverket, kontakta mig Harriet Strandvik. Skriv till: förnamn.efternamn@hsconsulting.ax

Bilderna är tagna på Geitmyra matkulturcenter. Intill denna anläggning ligger Skolehagen där vi kommer att samlas och samtala med experter på området

Idrott och mat

Hör idrott och mat ihop? Självklart!

De som ambitiöst och professionellt satsar på idrott vet att de är en stor och viktig del av prestationen. Att ladda upp och fylla på. Att hjälpa kroppens maskineri att fungera optimalt och sunt. Mat påverkar naturligtvis hälsan.

Runt om på idrottsarenor har även det osunda, hårt processade produkterna gjort intrång. Som exempel idrottsdrycker och snacks- när det egentligen räcker med vatten och näringsrik mat! Här finns mycket att göra.

I Norge pågår ett fint projekt som fokuserar på detta ämne, projektet går under namnet "Sunnjenteidrott", här kan du kolla deras sida.

Kristin Brinchmann Lundestad arbetar med projektet, hon kommer att komma till konferensen i Oslo och berätta om projektet, under den så kallade projektkavalkaden. Kristin berättar att de just nu riktar verksamhet i idrottsgymnasier runt om i Norge, med föreläsningar i näringslära och idrott, vilket även omfattar matlagningskurs.  Efter jul fortsätter de med verksamhet i samma skolor och då med att rikta in sig på temat prestationsutveckling och mentalträning.

Här är länken till projektets blogg.

Till projektet hör även föredrag på temat: "Spis smart" som riktar sig till idrottsklubbar runt om i landet. Även idrottsläger för tjejer. Så här berättar Krisitn: "Vi har også to jente camper i året. Da samles idrettsjenter fra idrettene orientering, friidrett, skiskyting og langrenn til en hel helg med aktiviteter, matlaging og foredrag om kosthold, skadeforebygging og selvfølelse. På campene har vi også med kjente idrettsprofiler som er gode forbilder. Jentene er i alderen 15-16 år."

Jag gillar att de bygger på goda förebilder och arbetar med ett helhetstänk - alltså att idrott och hälsa är en helhet. Omfattande både fysisk och mental hälsa. Det är också viktigt att inte bara prata om sund mat, utan också att koppla samman det med praktiken - matlagningskurser.

Här är ett exempel på hemgjord sportdryck - energidryck:

Välsmakande och energigivande drink. Lämplig som fördrink på bjudning, sportdryck, pausdryck, mellanmåls- eller godmorgon-dryck! Prova den också som efterrätt. Helt laktosfri, dock kalciumrik (jordgubbarna) samt vitaminrik (grönsak, bär och frukter). Citronen är basbildande och har en sammandragande effekt på magsäcken. Ingefäran har läkande och utrensande egenskaper samt främjar matsmältningen. Som sötning och konsistensmedel används banan.

½                   l                     djupfrysta jordgubbar

2                    dl                   morotsjuice (naturell)

½                                         citron (saften av den)

1                    tsk                 ingefära (färskriven)

1                                         rejälhandelsbanan

Pressa saften av citronen. Skala ingefäran och riv den, direkt i en skål. Tillsätt citronsaft, morotssaften, bananen och jordgubbarna. Mixa allt till en tjock, slät massa. Tjockleken blir olika beroende på hur kalla / upptinade jordgubbarna är.

(På 2 liter jordgubbar räknar man drycken i större glas för 30 personer, det dubbla antalet i små provglas)

Mer än "Ät och va´ tyst" !

Matfestivalen i Stockholm – för förskolepersonal

Idag tisdag (5.6.2012) arrangerade Allebarnsrätten i Sverige ett möte, en final för de 3 år långa projektet med att främja måltiden för barn i förskolor i Sverige. En dag full av inspiration för barnens måltid och de som arbetar med den. Finlands relativt nyutnämnda professor i Matkultur vid Helsingfors Universitet Johanna Mäkelä sammanfattade i en intervju nyligen på ett bra sätt vad detta fenomen handlar om. Den offentliga måltiden har i dag blivit synlig. Tidigare var det i Sverige och i Finland en dold företeelse med att servera varm mat åt barnen i skolorna. Måltiderna serverades i det dolda, mera med ett syfte att nära och vårda barnen. Idag har den offentliga måltiden blivit en arena för kritik, positiv och negativ, en arena som tack vare den offentliga debatten och granskningen även får en utvecklingspotential.

Även Carl-Jan Granqvist anspelade idag i Stockholm också på denna historiska utveckling med måltiden. Måltiden har genomgått en förvandling från ”Ät och va´ tyst!” till en sensorisk möjlighet för barnen. Vi har gått tillbaka till de fattigas domän att äta färsk mat! De rika eller de med stora skafferier och god förmåga att lagra mat inför den långa lagringsperioden åt först av de mest förskämda. När vi idag arbetar med mat och matfostran är det viktigt att förstå denna utveckling, om inte annat för att den är intressant!

En av mina drivkrafter i att arbeta med barn och mat är att vi genom sensoriken, genom att erbjuda sensoriska upplevelser åt barnen ger dem redskap att göra goda matval nu och i framtiden. Genom medvetna val lär vi barnen visa respekt för maten i nutiden. Råvaran är hämtad ut jorden, precis som förr – den är lika aktad och värdefull – men ofta borttappad i alla omslag och förpackningar.

På matfestivalen ingick även en Sapere-övning med tomat och örter. Att inspireras av - för barn och vuxna! Och vilka fina "förpackningar"!

Dagen i Stockholm gav många uppslag och idéer för kommande konferens i Oslo i november. Att vi kan se Norden som en gemensam angelägenhet för vår framtid, nämligen våra barn. Den jord och de lika råvaror som den ger är basen i många fantastiska satsningar som har gjorts och görs runt om i Norden. Sverige blomstrar av goda initiativ för barnen! Speciellt intressant är att jag hittade en tråd att dra i, ett slags självutvärderings program för förskolor, som har visat sig utveckla enheten i arbetet med sunda barn. Om vi vill göra verklighet i att satsa på sunda (mat)val hos våra nordiska barn gäller det att stärka de viktigaste personerna runt barnen (förutom föräldrarna), nämligen förskolepersonal eller daghemspersonal. De är mycket viktiga nyckelpersoner i arbetet med att barn och mat. Måltidslitteratur är också en viktig källa till vårt utvecklingsarbete för bra mat och måltider.

55 miljoner babyburkar - bara i Finland

Inkörsporten till matindustrin börjar redan innan barnet kan gå - genom mat på burk. Det är tryggt (så är garantin från tillverkaren), enkelt och mamma och pappa känner att det är pålitligt. Bara att läsa på förpackningen (4 månader, 8 månader etc.), värma och mata. Snabbt och enkelt - för enkelt kanske?

Vi är många som ser ett bekymmer med denna inkörsport till färdiga matlösningar. Denna vår har man i Finland (Finlandssvenska Marthaförbund) genom den rådgivande kvinnoorganisationen, Martha inlett ett projekt som heter, "Vi och vår baby". De anser att der finns ett behov av att upplysa och visa på alternativ till de färdiga lösningarna. I Finland använder man mest i hela Europa barnmat på bruk, hela 55 miljoner burkar konsumeras varje år. Här hittar du länken till deras sida, där du kan läsa mera om detta fantastiska initiativ!

Problemet med färdig babymat är de familjer som frekvent använder dem. Hur skall barnet komma i kontakt med smakupplevelser från riktiga råvaror och alla dess nyanser? Barnmaten är standardiserad och inte heller prisvärd, det blir i längden nästan 4 gånger dyrare i Finland att köpa färdig mat åt babyn.

Samtidigt som många förlitar sig på att industrin tar hand om bra matinnehåll och matintag för barnen med de färdiga lösningarna, så finns det också nya trender och mycket medvetna föräldrar. En ny plock-metod kan användas. Här passar inte alls puréerna och brukarna in. Det är den så kallades BLW metoden, från engelskans "baby-led weaning". Barnet helammas till 6 månader, varefter man introducerar plockbitar i form av kokta grönsaker i "plockvänliga" bitar.

Mitt råd och min förhoppning är att alla barn skall erbjudas ett rikt utbud av inhemska nordiska högkvalitativa och rena råvaror som de med nyfikenhet får pröva på. Föräldrarnas uppgift är att om och om igen erbjuda smakprover. När måltiden blir lustfylld och när barnet ser hur man gör mat - då har det blivit en riktig och viktig inkörsport till ett rikt matliv!

Mitt nya projekt, barn & mat

Alla barn har rätt till bra mat. Mat som är ren, frisk, enkel och etisk – beskrivningen av den Ny Nordiska Maten. Rättigheten att få äta näringsrik mat är en internationell strävan för jorden barn. I UNICEF´s barnkonventions artikel 24 kan man bland annat läsa om barns rätt till ”näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning och rent dricksvatten, med beaktande av de faror och risker som miljöförstöring innebär”.

Det är en stor ära och utmaning att arbeta för att främja bra mat för våra barn och unga i Norden. Barnen är framtidens viktigaste kapital. De åtgärder vi kan göra och som redan har gjorts för barn, mat och hälsa är den viktigaste investeringen med tanke på framtiden. Den regionala maten och nordiska råvaror är hämtade från naturen, tillgångar som vi har lånat av våra barn.

Jag är övertygad om att de kunskaper vi kan lära ut om goda råvaror och hur de tillreds samt erbjuda lustfyllda måltider är investeringar för god hälsa, genom hela deras liv. Goda matvanor befäster vi i barndomen och vi vet alla att det är svårt att lära en gammal hund sitta. I Finland (säkert i fler länder) var de barnen som lärde föräldrarna i hemmen hur man sorterar sitt avfall och komposterar. Ett framtidsscenario är att också barnen kan lära föräldrarna om nordiska råvaror och hur man tillreder dem.

Min vision och förhoppning är att skapa ett nätverk av goda erfarenheter (=investeringar) kring barn och mat. Ett samnordiskt nätverk, en ”erfarenhetsbank” av satsningar på detta viktiga ämne. I vår del av välden har vi andra utgångspunkter än i utvecklingsländerna. Våra barn lider inte av undernäring i ordets rätta bemärkelse. Däremot finns forskning om ohälsa och övervikt kopplade till våra måltidsmönster. Många varningsfingrar är riktade mot västvärldens höga konsumtion av raffinerade produkter och över processade livsmedel.

Jag anser att det finns ett stort behov av att öka kunskaperna kring naturlig mat. Barn och unga idag har ett stort behov av kunskap om sund mat samt erbjudas nya möten kring ren, frisk, enkel och etisk mat. En springande punkt är hur vi kommunicerar mat, hur kan vi väcka nyfikenhet, glädje, lust och uppskattning av det nordiska köket? Arbetet börjar i barndomen och glädjen och nyfikenheten bör vara drivkraften i arbetet.