55 miljoner babyburkar - bara i Finland

Inkörsporten till matindustrin börjar redan innan barnet kan gå - genom mat på burk. Det är tryggt (så är garantin från tillverkaren), enkelt och mamma och pappa känner att det är pålitligt. Bara att läsa på förpackningen (4 månader, 8 månader etc.), värma och mata. Snabbt och enkelt - för enkelt kanske?

Vi är många som ser ett bekymmer med denna inkörsport till färdiga matlösningar. Denna vår har man i Finland (Finlandssvenska Marthaförbund) genom den rådgivande kvinnoorganisationen, Martha inlett ett projekt som heter, "Vi och vår baby". De anser att der finns ett behov av att upplysa och visa på alternativ till de färdiga lösningarna. I Finland använder man mest i hela Europa barnmat på bruk, hela 55 miljoner burkar konsumeras varje år. Här hittar du länken till deras sida, där du kan läsa mera om detta fantastiska initiativ!

Problemet med färdig babymat är de familjer som frekvent använder dem. Hur skall barnet komma i kontakt med smakupplevelser från riktiga råvaror och alla dess nyanser? Barnmaten är standardiserad och inte heller prisvärd, det blir i längden nästan 4 gånger dyrare i Finland att köpa färdig mat åt babyn.

Samtidigt som många förlitar sig på att industrin tar hand om bra matinnehåll och matintag för barnen med de färdiga lösningarna, så finns det också nya trender och mycket medvetna föräldrar. En ny plock-metod kan användas. Här passar inte alls puréerna och brukarna in. Det är den så kallades BLW metoden, från engelskans "baby-led weaning". Barnet helammas till 6 månader, varefter man introducerar plockbitar i form av kokta grönsaker i "plockvänliga" bitar.

Mitt råd och min förhoppning är att alla barn skall erbjudas ett rikt utbud av inhemska nordiska högkvalitativa och rena råvaror som de med nyfikenhet får pröva på. Föräldrarnas uppgift är att om och om igen erbjuda smakprover. När måltiden blir lustfylld och när barnet ser hur man gör mat - då har det blivit en riktig och viktig inkörsport till ett rikt matliv!

Mitt nya projekt, barn & mat

Alla barn har rätt till bra mat. Mat som är ren, frisk, enkel och etisk – beskrivningen av den Ny Nordiska Maten. Rättigheten att få äta näringsrik mat är en internationell strävan för jorden barn. I UNICEF´s barnkonventions artikel 24 kan man bland annat läsa om barns rätt till ”näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning och rent dricksvatten, med beaktande av de faror och risker som miljöförstöring innebär”.

Det är en stor ära och utmaning att arbeta för att främja bra mat för våra barn och unga i Norden. Barnen är framtidens viktigaste kapital. De åtgärder vi kan göra och som redan har gjorts för barn, mat och hälsa är den viktigaste investeringen med tanke på framtiden. Den regionala maten och nordiska råvaror är hämtade från naturen, tillgångar som vi har lånat av våra barn.

Jag är övertygad om att de kunskaper vi kan lära ut om goda råvaror och hur de tillreds samt erbjuda lustfyllda måltider är investeringar för god hälsa, genom hela deras liv. Goda matvanor befäster vi i barndomen och vi vet alla att det är svårt att lära en gammal hund sitta. I Finland (säkert i fler länder) var de barnen som lärde föräldrarna i hemmen hur man sorterar sitt avfall och komposterar. Ett framtidsscenario är att också barnen kan lära föräldrarna om nordiska råvaror och hur man tillreder dem.

Min vision och förhoppning är att skapa ett nätverk av goda erfarenheter (=investeringar) kring barn och mat. Ett samnordiskt nätverk, en ”erfarenhetsbank” av satsningar på detta viktiga ämne. I vår del av välden har vi andra utgångspunkter än i utvecklingsländerna. Våra barn lider inte av undernäring i ordets rätta bemärkelse. Däremot finns forskning om ohälsa och övervikt kopplade till våra måltidsmönster. Många varningsfingrar är riktade mot västvärldens höga konsumtion av raffinerade produkter och över processade livsmedel.

Jag anser att det finns ett stort behov av att öka kunskaperna kring naturlig mat. Barn och unga idag har ett stort behov av kunskap om sund mat samt erbjudas nya möten kring ren, frisk, enkel och etisk mat. En springande punkt är hur vi kommunicerar mat, hur kan vi väcka nyfikenhet, glädje, lust och uppskattning av det nordiska köket? Arbetet börjar i barndomen och glädjen och nyfikenheten bör vara drivkraften i arbetet.